Som motardåkare får vi lära oss att det är viktigt med rätt fjädring. Oftast för att man börjar köra på en SXF/KX/YZ eller liknande som är anpassad för cross/endurokörning. När man kör en hoj med fjädring byggd för skogen eller crossbanan på asfalt så blir upplevelsen ofta att hojen är mjuk. Man kan vrida på skruvarna på fjädringen för att göra den lite bättre. Men det som gör störst skillnad är ändå att shimsa om fjädringen.
Oavsett om vi tittar på din framgaffel eller stötdämparen bak så 
är principen densamma. Vi har en fjäder som bär upp hojens vikt (se även En hoj av en fjäder)och olja som rör sig förbi en kolv och ventiler. Kolven och ventilerna reglerar hur fort stötdämparen rör sig beroende på vad vi utsätter fjädringen för. K-tech har en fin animering på hela förloppet här.
När vi landar efter ett hopp till exempel så kanske vi vill att fjädringen ska pressas ihop relativt fort i början av landningen för att sedan sakta in och ge oss en sån där mysig känsla av säkerhet.
När fjädringen rör sig så pressas oljan igenom håligheter i kolven samt genom olika ventiler. Ventilerna kan vi själva skruva på vid bankanten genom att justera det som kallas för retur och kompression. Returen reglerar hur mycket olja som ska tillåtas flöda igenom ventilen när fjädringen arbetar. Efter en avslutad inbromsning eller efter en landning till exempel.
Kompressionen gör motsatsen. Den reglerar oljeflödet när vi pressar ihop fjädringen. En bra början, om man har enduro eller crossfjädring, är att vrida åt kompressionen så att hojen inte bottnar i inbromsningar.
Kolvens över- och undersida täcks delvis av ett antal brickor som kallas för shims. 
Kolven tillåter en viss mängd olja att passera genom utan att shimsen reagerar. När trycket från oljan blir tillräckligt högt böjs shimsen. Desto högre tryck som kommer ifrån oljan desto mer böjs shimsen, vilket i sin tur tillåter mer olja att passera. I vårt exempel där man landar efter ett hopp, så uppstår i nedslaget ett högt tryck ifrån oljan då en stor mängd olja vill passera väldigt fort. Fjädringen släpper igenom den mängd olja som det är shimsat för och trycket minskar allteftersom fjädringen bromsar rörelsen. När trycket från oljan minskar så återgår shimsen till sitt stängda läge. En fjädring som inte är anpassad för dig och din körning kan till exempel bottna direkt i nedslaget eller vara så trög så att du känner nedslaget i hela kroppen. Man kan givetvis justera upplevelsen, till viss del, via retur- och kompression, något som vi ska prata mer om senare.
Men hur vet man om man behöver shimsa om sin fjädring?
Det enkla svaret är: Frågan nån som jobbar med det. Så det har vi gjort. Vi ställde några frågor till Mattias på Eng Racing.
-Man ska shimsa om sin fjädring när man använt upp all justering på sina dämpare eller om man vill ändra hur hojen uppför sig. Det kan variera från att man vill börja använda sin enduro till crosskörning eller att man har en motard som man vill förändra fjädringen på. Vi har shimsat om fjädring på fabriksnya FS450 utifrån settings ifrån Andreani-databasen och förarna har blivit glatt överraskade av hur stor skillnad det gjort för deras körning.
Hur svårt är det egentligen att shimsa om en fjädring?
-Arbetsmässigt är det inte så svårt. Det tar givetvis tid att skruva isär fjädringen. Men om man vill ha en bra setting så krävs det mycket jobb. Man behöver prova sig fram och köra mycket hoj. Att ändra några få brickor kan göra en väldigt stor skillnad i hur hojen uppför sig. Det bästa är att ha en dialog med din fjädringstekniker/service och se till så att dom får feedback på hur du upplever ändringarna. Ingen blir glad över att du får en ombyggd fjädring som du inte är nöjd med.
This post is also available in: English
1 comment